Vikten av skolgång

Varje läsårsstart innebär ofta ett ”generationsskifte” i våra verksamheter där ungdomar som är färdigbehandlade flyttar hem och börjar skola på sin hemort och nya ungdomar flyttar in hos oss och påbörjar sin behandling.

Forskningen kring ungdomars skydds- och riskfaktorer visar att ungdomar som har en positiv skolanknytning och går ut grundskolan och gymnasiet löper mindre risk att utveckla ett normbrytande beteende och psykisk ohälsa. Med den vetskapen lägger våra verksamhetschefer och samordnare väldigt mycket tid på att hitta lämpliga skolor, klasser och studieplaner för våra ungdomar för att de ska få rätt förutsättningar för att lyckas med skolan. En stor majoritet av de som får behandling hos oss har en neuropsykiatrisk diagnos och har tyvärr oftast en dålig erfarenhet av skolan.

Vissa undrar varför vi lägger så stor vikt vid skolan och frågar om vi inte borde fokusera helt på ungdomarnas behandling i stället. Sanningen är att skolan är en vital del av behandlingen och därför är vårt stöd till ungdomen i allt som rör skolan extremt viktigt. Om ungdomen får en fungerande skola är vår erfarenhet att behandlingsprogrammet som ungdomen går hos oss får större verkningsgrad och möjligheten till att ge ungdomen en varaktig förändring ökar markant.

Brev från en mamma

Hej !

Jag har haft min son XXX placerad på Hammersta HVB hem i Rönninge i 7,5 månad. Tack vare ert fina proffsiga bemötande gentemot XXX och även oss som föräldrar ser jag som mamma följande förändringar som jag hoppas håller i sig: 

  • XXX är kommunikativ, svarar i telefon och på sms, vi har kul diskussioner och bra samtal, jag upplever att han vill kommunicera.
  • XXX är drogfri
  • XXX har fått större tillit till vuxna och vuxenvärlden, ett särskilt tack till Andy, Alexandra, Simon och Emiliano som bemött XXX och lyckats få till en förändring
  • XXX går i skolan i större utsträckning än förut.

 Genom ert professionella förhållningssätt, yrkesskicklighet , stöd och värme har jag fått min pojke tillbaka till livet , nu ser vi framåt både han och jag. Tack för att ni funnits där för oss och ni ska veta att ni gör skillnad för unga killar och deras anhöriga varje dag.

Med vänliga hälsningar,
YYY



Ännu en ungdom i eftervård!

På Hammersta HVB flyttade nyligen en ungdom ut och påbörjade samtligt vårt eftervårdsprogram. Ungdomen har genomgått vårt individuella behandlingsprogram och är nu redo att flytta hem till föräldrarna igen.

Vi på Lejongruppen har under lång tid pratat om vikten av eftervård. Vi har sett så många ungdomar som gjort fantastiska resor på våra boenden men som haft behov av den där sista stöttningen på hemmaplan för att nå ända in i mål.

Vi har i dessa diskussioner med socialtjänsten ofta landat i att hemmakommunens öppenvård möter ungdomen och tillgodoser denna sista stöttning fram till målsnöret.

När vi utvärderat resultatet för de ungdomar som flyttat hem efter genomförd behandling har vi dock sett väldigt varierande utfall. Vi har sett några mönster i varför det gått bra för vissa och varför vissa tyvärr fallit tillbaka till gamla vanor och beteenden som de jobbat så hårt med att komma ifrån under tiden hos oss.

När ungdomen kommer hem behöver den fortsatt stöd och vägledning för vidmakthålla det som ungdomen byggt upp under behandlingen. Utan det stödet är risken för att falla tillbaka till gamla mönster och vanor extremt stor både vid motgångar och lockelser. För att minska dessa risker är bra eftervård avgörande.

Lejongruppens eftervård har styrkor som kommunens egen eftervård har svårt att matcha när det kommer till allians, bibehålla momentan och hantera överbelastning i form av för mycket lockelser och krav på en och samma gång.

1.     Allians

När ungdomen kommer hem har den redan en kontaktperson som den känner från boendet som kommer att fortsätta resan tillsammans med ungdomen. Den alliansen är oerhört viktig för att våga söka stöttning och råd i utmanande situationer.
Hade ungdomen i stället fått stöd via kommunens utsedda kontaktperson behöver de starta från noll för att bygga en allians. Det tar tid att bygga en allians och det är inte alltid man lyckas. Under denna process av alliansbyggande har vi sett en ökad risk för att falla tillbaka i gamla mönster.

2.     Momentum

När ungdomar gör en resa för att bryta gamla mönster och beteenden är motivationen viktig. Den finns ibland och ibland behöver vi hjälpa ungdomar att hitta sin motivation för att fortsätta sin resa mot målet.

När förändringar sker, till exempel att flytta från boendet, är det extra viktigt att behålla målbilden och stötta upp motivation för att hålla i det som ungdomen byggt upp. Lejongruppens kontaktperson är med på resan både vad gäller förberedelser inför flytt, själva flytten men även den från första dagen på nya (eller gamla) stället. De jobbar med att skapa struktur och motivation kontinuerligt.
För ungdomar som inte får eftervårdstödet via Lejongruppen är det tyvärr inte ovanligt att ungdomar får vänta på att deras insatser kör i gång på hemmaplan. Detta sker ofta pga av yttre faktor även när det funnits en ambition på att inget glapp ska uppstå. Detta vet vi skapar en stor risk för att ungdomens motivation dalar och det blir svårt för ungdomen att själv skapa både struktur och motivation på egen hand.

 3.     Överbelastning

Vi ser att även om ungdomar skapar ett förhållningssätt och struktur för att hantera med de utmaningar hen kommer att möta i samband med flytt så blir det som ska hanteras ändå i många fall ohanterligt i praktiken efter flytt. Det kommer för många och alldeles förstora utmaningar på en och samma gång. Vi kan se till oss själva, om vi står inför något tufft och helt plötsligt ska byta både miljö, hem och personer omkring oss.

Trots intensivt förberedelsearbete blir verkligheten alltid något annat. Det blir aldrig riktigt som man planerat för. Då är det ovärderligt att ha någon från det gamla, trygga boendet som stöttar en.

Med grund i dessa 3 faktorer har vi tagit fram vårt eftervårdsprogram. Det skapar en brygga mellan våra behandlingshem och ungdomarnas hemsituation. Det skapar också en brygga mellan Lejongruppens behandlare och behandlare/kontaktpersoner i ungdomens hemkommun.

Vi är mycket glada att just nu ytterligare en ungdom kör igång vårt eftervårdsprogram och är ett steg närmare målet är att ta kommandot över sitt eget liv!

Kul att du tog dig tid att läsa

Med tydligt behandlingsfokus möter vi 2021

Kvaliteten på Lejongruppens HVB ökar kontinuerligt. Det visar 2020 års kvalitetsuppföljning. Verksamheterna har under året blivit mer följsamma mot satta rutiner och att följa de genomförandeplaner som upprättas. Personalgruppen har förstärkts med både psykolog och samordnare.

I kvalitetsuppföljningen har bland annat samtliga placeringar under 2020 analyserats. Flera mönster har identifierats i vad som gör att målen i vårdplanen nås och därmed skapar en lyckad behandling men även vilka förbättringsområden verksamheterna behöver jobba med för att undvika sammanbrott och/eller ge ett ännu bättre behandlingsresultat.

 Lejongruppens identifierade framgångsfaktorer:  

 Rätt målgrupp

 ·       Riskbedömning och matchning inför inskrivning:

Viktigt instrument att fokusera på då det hjälper oss att hitta vår målgrupp och säja nej till de ungdomar ej tillhör vår målgrupp eller som inte matchar existerande grupp på boendet. 

·       Tydlighet i planering inför, under och efter placering:

Verksamheten behöver göra sitt yttersta för att ungdomens tid hos oss ska präglas av tydlighet, förutsägbarhet och transparens. Detta för att öka chanserna för ungdomen att följa sin behandling, öka motivationen och hjälpa ungdomen att ge placeringen mening och ett sammanhang.

 

Behandling 

·       Komma i gång med kartläggning och behandling snabbt:

Verksamheten behöver utnyttja starten av placeringen där ungdomen ofta är mer öppen och mottaglig till att göra kartläggning och sätta en struktur som ungdomen kan vänja sig vid. Det är mycket lättare om det sker direkt från start. 

·       Tydliggöra vad som motiverar till behandling:

Verksamheten behöver fokusera på vad som motiverar ungdomen från att förfrågan inkommer. Vad vill ungdomen? Vad är nästa steg efter placering på HVB? Även om ungdomen inte har insikt i sin egen problematik vid placering kan hen ha en uppfattning om var/vad hen vill efter placering. Att leta efter det i förfrågnings- och kartläggningsfasen kan vara avgörande för en lyckad placering. Det innebär också att vi efterfrågar en planering kring vad som händer efter HVB från handläggare. 

·       Utredning snabbt:

Eventuell neuropsykiatrisk utredning bör ske så fort som möjligt så att insatser kan anpassas till eventuell diagnos vilket skulle underlätta för ungdomen såväl som personalen. 

·       Genomföra behandlingsprogram:

Vi har personal som är utbildade i de behandlingsprogram vi använder. Det måste användas på de ungdomar som kommer till oss. Dels för att de är evidensbaserade och gör skillnad för ungdomarna, dels för att beställare förväntar sig det av oss. Det bidrar även med en förutsägbarhet för ungdomen när det inte blir ”lösryckta” samtal om olika ämnen.

 

Skola/Sysselsättning 

·       Sysselsättning:

Vikten av att alla som kommer till oss får någon form av sysselsättning går inte att ta miste på. Verksamheten bör jobba för att samtliga ungdomar som kommer till oss ska få en sysselsättning.  

Kommunikation 

·       Kommunikation med handläggare och vårdnadshavare:

Att från förfrågan om placering om framåt genom hela placeringen ha en tät kontakt med handläggare och vårdnadshavare för att säkerställa att de förstår vad vi gör, var ungdomen befinner sig i processen och vad samtliga inblandade kommunicerar till ungdomen. Det är extremt viktigt för att ungdomen ska ha förtroende för alla vuxna runt denne. Missförstånd, avsaknad av kommunikation och informationstapp kan leda till felaktiga beslut som inte gagnar ungdomens utveckling.

 

Nätverksarbete 

·       Engagera vårdnadshavare i behandlingen

I uppföljningen är det tydligt att vårdnadshavare som engageras i behandlingen och får en förståelse för ungdomens från ett annat perspektiv gynnar ungdomen. Det ger också positiva effekter efter placering då vårdnadshavare har en tydligare uppfattning av vad ungdomen behöver från vårdnadshavare. 

·       Umgängesplan görs tidigt:

När en umgängesplan görs tidigt tillsammans med ungdom, handläggare och vårdnadshavare gynnar det ungdomens behandling. Det blir ett tydligt mål att sträva efter och ger en tydlighet för alla inblandade.  

 

Under 2021 kommer arbetet med att förbättra existerande struktur och implementera nya rutiner och arbetssätt för att fortsätta utveckla de framgångsfaktorer vi redan har på plats och implementera nya metoder och rutiner för att förbättra de områden där vi ser brister idag.

 

//2021-03-12

Kristian Nord, Operativ chef

Frida Andersen, Leg Psykolog

Lejongruppen AB

Dags för kvalitetsuppföljning

Just nu håller vi på sammanställa kvalitetsrapporten som utvärderar kvaliteteten i Lejongruppens verksamheter föregående år.

I år är vi glada att se att antalet färdigbehandlade ungdomar har stigit markant och att de processer och rutiner vi har efterföljs i allt högre grad.

Vi kan även se effekten av våra behandlingsprogram och vi får också väldigt positiv feedback från ungdomarna gällande bemötande från vår personal. Det är ett kvitto på vilket fantastiskt jobb de gör och att utbildning i LAB (Lågaffektivt Bemötande) ger personalen verktyg att hantera situationer och beteenden och möjliggör också ett systematiskt arbete med bemötande på individnivå.